Hus, hus, hus...

Jag måste erkänna, jag är en husfetischist! Eller ja, nära på i alla fall.
Min förkärlek för gamla trähus, grosshandlarvillor, små torp och lummiga trädgårdar får just nu sitt utlopp genom bilresor där jag inte alltid har full koll på var jag är eller vart jag är på väg, men jag älskar att titta på alla olika sorters hus och förfasas nästan lika mycket över all o-skönhet som finns där ute.
Hittar jag ett hus som jag blir upp över öronen förälskad i kan det hända att jag tar med mig vän efter vän på bilåkarkvällar, så jag får en anledning att åka förbi och titta och drömma mig bort för en liten stund, in i det där huset, att det var mitt.
Den dagen jag köper hus ska det vara äkta kärlek. Tror inte jag skulle klara av att bo i ett hus som jag inte tycker om.

Just nu är det två hus som spökar i mitt huvud och det första är ett litet rött hus med vita knutar som ligger alldeles bredvid det helt magnifika huset som inrymt Ulvstorps affär, strax utanför Vara. Enligt mormor och morfar har ingen bott där på säkert 10 år och den senaste ska tydligen ha varit mamma till damen som bor ovanpå affären. Misstänker att det ser ut både som det ena och det andra inne i det lilla huset, men det är ju sånt som kan ordnas. Är så himla nyfiken på hur det ser ut inne så jag funderar på att kontakta ägaren, men hur det ska gå till det vet jag inte än.


Det andra huset är en byggnad som ligger precis bredvid Nossan, vid Tengene kyrka, strax utanför Grästorp. Ett stort hus med putsad fasad som (vad jag vet) inrymt en loppisbutik men som nu står helt obebott. Misstänker att övre våningen varit bostad då det fortfarande sitter uppe gamla gardiner i fönstren och det finns en liten balkong med renoveringsbehov rakt ovanför Nossans vatten.

Nej, så länge jag bara är 21 år gammal och fortfarande går på timmar på jobbet så får jag nog fortsätta med mina dagdrömmar. Men det finns ju inget som säger att jag inte kan lära mig mer om husen under tiden! Därför har jag beställt en hög böcker från http://www.bokus.com/, så om ungefär en vecka bör de här böckerna dyka upp i min brevlåda.

Bevara och sköta en gammal trädgård, C. Ilminge
Så renoveras torp & gårdar, O Hidemark/E. Stavenow-Hidemark
Vårda och renovera trähus, S. Thurell

Så här efter jul...

Har man tid att sätta sig ner och bara ta det lugnt igen.

Jobbar ynka två dagar den här veckan, och sen ska jag njuta av att vara ledig en hel vecka på raken.

Lördagen före julafton samlades vi ett gäng kompisar för den årliga julpysslingen. Det bakades pepparkakor, rullades Mozartkulor och blandades Rocky Road från Leilas Jul. (Fy sjutton vad det är gott!) Herrarna i sällskapet sattes på att göra nejlikeapelsiner, men jag tror att drickat lockade med för det slutade på bara tre stycken färdiga apelsiner!

I stället för att lägga in en bild på allt gott godis så blir det istället tomten som får visa upp sitt nylle här på internet. Han stod på köksfläkten och såg till att vi skötte oss under kvällen.

Så här såg det ut för ungefär en och en halv månad sedan när jag var uppe på pappas gård två mil utanför Trollhättan. Jag och hundarna åkte upp för att de skulle få springa av sig lite och det är alltid lika uppskattat, både av mig och hundarna. Den aktuella dagen så regnade det verkligen 'cats and dogs' när jag passerade Trollhättan, men så fort jag åkt över slussarna och bergen så övergick snön i stora, fluffiga, härliga snöflingor och väl framme på gården låg det upp till fem centimeter snö på sina ställen. På hemvägen genom Trollhättan regnade det fortfarande och inte tillstymmelse till snö och när jag återvände tre dagar senare var det samma sak igen. Spöregn i stan och 15 (!!) cm snö bara två mil utanför. Underbart!

Julbak

Jag och mamma julbakade 1a advent och det blev både det ena och det andra. Brödkakor, kavring och lussekatter. Det gick snabbare och enklare än vad jag trott, men det kanske beror på att mamma skötte degen tills den var "okladdig" och sen tog jag över. Jag tycker nämligen inte om att bli kladdig om händerna och det har jag tydligen aldrig gjort.

När jag var liten var det allmänt känt att om jag råkade bli kladdig om händerna medans jag åt så vägrade jag helt enkelt att äta mer, och eftersom riktigt små barn så gott som alltid kladdar ner sig så fick jag aldrig i mig speciellt mycket mat :)

Min morfars mor brukade säga att: "Henne kommer det bli något fint av, säkert en lärarinna!" vilket var det finaste man kunde bli enligt henne, som var född och uppvuxen på tidigt 1900-tal.

Men någon lärarinna blir det nog aldrig av mig misstänker jag, barn är roliga, men de är ännu roligare om man kan lämna tillbaka dem ;)

Nej, just nu längtar jag efter snö. Jag vill ut i skogen och ta kort!
Men så länge tänkte jag bjuda på lite julbaksbilder och dessutom vill jag och hundarna önska en riktigt god jul och ett gott nytt år!